missheidis

Det är exakt en vecka kvar tills jag åker...... 1 vecka.... om en vecka kommer alltså dagen jag både längtar och har panik inför............................................................... 1 vecka.

längtar efter upplevelserna, efter solen, efter allt nytt men oj oj vad jag kommer att sakna Fredriks trygga närhet och lugn , efter Jaymies skämt och leende och lilla Pixies mjuka kinder och skratt.


ska tänka på detta istället för saknad :) 




Ja jag ska i alla fall hänga med pixie på dagis lite i slutet av veckan, njuta av att bara titta på henne, och så får hon träffa sina kompisar lite :)

Tänkte tillägna detta inlägg till saker jag säger hurra till idag .

Att jag har en friskare Pixie
Att Fredrik köpte fruktsallad med glass till mig
Att jag kollade på Hitta Nemo även om Pixie somnade efter en kvart
Att tjejerna var jätteduktiga när de dansade på dansfestivalen idag
Att jag hittade en bra bok som jag köpte idag
Att Pixie var super glad och knöt händerna och skakade dem mot taket när jag gav henne fingerfärg som hon fick måla kort med.
Att boken jag läser nu är grym (Fallen)
Att det snart är sommar
Att jag snart är i Senegal

Sen finns det några mindre hurra grejor

Att jag snart är i Senegal utan hela min familj
Att Jaymie viftade med TV dosan så ett batteri flög ur in i Tv:n så det blev en spricka
Att min mamma hostar sönder sig själv så det skakar i hela huset

Men i det stora hela har jag haft en kanondag, jobbat och lunchat med Naima med avslutande shopping ii konstnärs shoppen, varit på dansfestivalen med några bra och några pinsamma föreställningar och nu ett glas vin med min kärlek i soffan <3 Trevlig lördag alla

Vi var på kontroll på sjukhuset idag , det gick bra, Pixie blev sur när hon såg läkaren som förövrigt är världens bästa barnläkare, helt fantastisk, i alla fall så kände väl pixie igen henne och blev förbannad haha . Men hur som haver så tyckte hon att Pixie på ett helt fantastiskt sätt repat sig, hon sa att hon tyckte att Pixie repat sig mycket fort och det glädjer mamma hjärtat :) NU hoppas vi på att resten av kontrollerna går lika bra <3

Hon mår bra förövrigt också förutom att hon har lite problem med sömnen och vaknar flera ggr i timmen och vrider sig hit och dit. Men det ger sig väl också så småningom.

Annars har jag handlat lite sommrigare skor idag , känns inte helt ok att åka till Senegal med vinterkängor, Michela ville inte heller ta sina sommarskor med hål i sulan.... förstår henne faktiskt.

Nej nu ska vi äta chips så ha en trevlig kväll alla

Ibland känner jag att jag måste sättä mig ner och andas och fundera på allt som varit och om hur det kommer att utvecklas från det här. en annan sak som jag var tvungen att besluta mig om var senegal resan.. När Pixie blev sjuk var det självklart att jag och Michela skulle stanna hemma. NU när allt börjar lugna ner sig och det inte verkar vara någon panik med operation osv var jag tvungen att sätta mig ner och fundera. Jag vet att vissa tyckte att jag och Michela självklart skulle åka medans andra tyckte att jag var konstig som ens tänkte på det.

Jag vägde det att Pixie är sjuk mot att jag faktiskt kan ta ett flyg hem när som helst om Pixie behöver operationen innan vi kommer hem. Jag vägde det att finnas här hela tiden mot att jag på något sätt satt en dödsdom på henne när jag avsagt allt inom en nära framtid oavsett vad det är. Det att Fredrik blir ensam med henne mot att Fredrik får vara ensam med henne och de får rå om varandra som jag får rå om Michela. Fördelarna vann och jag bestämde att vi reser, Fredrik sa också genast att såklart att ni ska åka. det som det däremot inte finns några fördelar att väga mot är att jag kommer sakna Jaymie så otroligt mycket ja kanske då att han låter mig pussa på honom lite extra när jag kommer hem :)

Nej men på riktigt så vet jag att Pixie har det bra haha om inte bättre ;) här hemma med Fredrik som skämmer bort henne och jag får väl stå ut med värken i hjärtat. För jag har faktsikt en till dotter och att ta denna resa ifrån henne, att ta de upplevelser som hon kommer att få och de lärdomar hon kommer att lära sig ifrån henne för att jag är rädd är inte rättvist. Hon förtänar det precis lika mycket som Pixie förtjänar att vi bara varit med henne. Och det finns folk som inte förstår det och det får vara eran åsikt. Men vi har ett liv och att leva det i rädsla för vad som skulle kunna hända gör ingen lycklig eller trygg. Jag är trygg i den vetskapen att om de efter magnetröntgen den 16/4 säger att det måste opereras innan 1/5 så tar jag ett tidigare flyg hem och jag är trygg i att Fredrik ser på vår dotter om hon mår bra eller dåligt och skulle meddela mig ifall hon plötsligt skulle må sämre.

Att välja att leva är väl det finaste man kan göra för någon man älskar

Alla ni som varit så fina mot Pixie och tänkt på henne och kommit med fina presenter, vi uppskattar det verkligen och Pixie ja hon är lycklig och stolt över hennes presenter och visar stolt upp dem :) Tänkte visa några till av presenterna hon fått


Här sitter hon med den ena av ritplattorna hon fick från Naima, Henrik, Tristan och Grim, hon älskar dem och ritar flera gånger per dag, specielt gillar hon den där grejen med ett hjärta på som man trycker mot plattan så blir det hjärtor... mamma ärtat ärtat, säger hon glatt :)





Sen fick hon även ett långväga paket från USA från Mari och lilla Eila som hade skickat en egen liten dator till henne bla, oj vad stolt hon är bär den i handtaget och sägen Min dato och visar till alla, vi var nere i källaren och visade till ohanna och sen ville hon visa mummo men hon var inte hemma haha





Jag är lyckligt lottad att ha så fina vänner som bryr sig så mycket om oss och lilla Pixie , TACK !!!!


Förresten tack Linda för besöket , det var trevligt och den (icke könsneutrala) vovven sover bredvid Pixie just nu :)

Sen dagen pärs var väl att ta Michela och göra pass... lång kö, jobbigt att vänta, hatar ta kort, hatar skriva sitt namn, hatar att kortet vart fult, hatar att mamma och Johanna är pinsam......osv tur jag älskar henne så mycket så det nog neutraliserar allt hatande och tur jag älskar min son som spolade ner ett sånt där ägg från kinderägg ner i toan... och don´t ask me why... God natt

Denna dag ska jag försöka plugga undan så mycket som möjligt för imorgon är det jobb igen, ja det blir några pauser då jag myser med Pixie :) Och sen kommer Linda K förbi på kaffe.

Vill i alla fall önska trevlig resa till min syster med kille och barn som åker till Teneriffa i en hel månad idag :) trevligt för dem och ganska spännande.

Nej nu tillbaka till att läsa om Gene fornby




kom på lördag :)

https://www.facebook.com/#!/events/365496690140565/366698710020363/?notif_t=plan_mall_activity

Jag var och jobba idag... skumt att åka ifrån Pixie dock jävulskt trevligt att komma hem när hon blev överlycklig att se mig och strök mig på kinderna och sa mamma mamma mamma <3 Älskar min älva.

Det går framåt med allt just nu, hon äter bättre, går bättre, är gladare, och piggare. Dock så har hon fortfarande myrkrypningar i kroppen när hon blir trött och ganska mycket mardrömmar. Sista medicinen håller ju på att trappas ut helt nu och ska vara helt utsatt 26/3. Hoppas det lugnar sig med allt jobbigt för henne bara.

Nu på fredag åker tillbaka till sjukhuset för en kontroll och sen den 16/3 är det magnet röntgen...............

annars har dagen efter jobbet penderats med att leka med petshops och dockhuset, träna multiplikationstabeller med sonen och hjälpa till med matteläxan med äldre dottern, då jag även fick lirka fram mina gömda kunskaper i procent och bråkräkning. haha ja det satt djupt men tillslut så :)

Nu blir det min egen läxa, hoppas jag blir klar ikväll.

Sov gott alla :)

Alla utom jag sover som vanligt och jag försöker dra mig i sängen lite till men blir galet rastlös, lika bra att kliva upp. snart kommer ju Naima och henrik med barnen så lika bra att vara uppe och färdig. Ska göra mig lite kaffe... gott och fortsätta rensa i jaymies rum. Pixie vill ändå bara vara med Fredrik  just nu haha, så fort han går säger hon ynkligt.... pappa. Och jag lovar det känns inte jobbigt för mig tycker mer att det känns roligt för honom.
Pixies vanligaste svar är fortfarande "nej" eller så skakar hon på huvudet och hon vill inte vara med någon annan än mig och fredrik............antar att det blir svårare att skola in henne denna gång på dagis än vad det va när vi skolade in henne när hon skulle börja. Men det är smällar man får ta , man måste ju förstå vad hon tagit sig igenom och hur viktigt det varit för henne att vi båda är nära.

neej nu vaknade pixie och fredrik så nu ska vi kliva upp och frukosta :)

Pixie fortsätter att utöka sitt matutval, dock är den inte jätte stor ännu men oj oj så mycket bättre , vi tog även ut henne på en långpromenad i solen, det behövdess för oss alla 3 tror jag :) Mina ben sa ifrån efter 5 minuter, de bara liksom... vad är detta vi är inte vana att gå... Pixie satt och nynnade i vagnen och vi traskade på längst den leriga vägen nere vid älvenm vagnen gav ett härligt motstånd och svetten rann. Ja det var trevligt.

Frdrik håller på att bygga färdigt dörröppningen till klädkammaren så vi kan sätta dit dörren och slipper allt damm som magiskt drar sig dit. jo kanske bidrar katterna en del när de gärna ligger där. Jag har också börjat städa garderoberna i Jaymies rum... kan säga att det behövdes haha pust.

Pixie och Michela kollar på Peter Pan och jag slöar mig i soffan och smälter maten.

 Pixie i planet mellan stockholm-umeå

Fin present från Sara & Youssef till Pixie :)

Tittar på Peter Pan

Ja som ni ser går det framåt med allt. Men konstigt nog är det nu man blir orolig, allt hon gör som ens är lite konstigt gör så att mitt hjärta stannar och man studerar alla hennes rörelser, hur hon går, pratar, hr hon andas när hon sover osv.

Just ja en sak jag funderar över, undrar om någon vet något om det. Eftersom läkarna säger att hennes kramper eller apatiska tillstånd inte orsakades av vad hon nu har i huvudet, utan något annat, så har man ju såklart funderat på allt möjligt. Kom att tänka på en sak, ca 20 minuter innan det hela började fick hon bisolvon mot hostan, vet att den har vissa ovanligare biverkningar såsom andningssvårigheter osv, någon som hört något om att den kunnat orsaka kramper???

Tiden är något jag inte hinner med alls just nu haha. Igår fick vi komma hem och det är så otroligt skönt. Pixie har inte lika mycket mediciner så det kan vi sköta hemifrån just nu. Hon är mycket gladare och piggare dock lite kärvig med mmaten fortfarande. Dock har hon slappnat av lite och faktiskt så äter hon nu lite annat än godis också haha

På fredag ska vi på kontroll bla ska vi kolla på hur hon går för just nu går hon lite galet, jag hoppas verkligen det beror på medicinerna och att hon legat still och tappat alll muskelatur för jag vet inte men hon staplar fram liksom. Svårt att förklara, lite småhaltar.

Sen har vi även fått tid för magnetröntgen, och håll tummarna att vad det nu än är inte har växt överhuvudtaget så vi inte i nu läget behöver operera, hon är så lite fortfarande och man vill gärna undvika det, så känner jag i alla fall.

En sak jag kan säga i alla fall är att Oh my god vad det märktes att ingen städat hemma på x antal veckorm dammigt och djurhårigt som jag vet inte vad. Så vi har städat och städat och städat idag sen hade vi ju bullbesök av Linda , Mia, Minoo och Nova . Goda bullar Mia :) Och trevligt besök. Nej nu mat och sen ska jag se på Pippi med Pixie

Hur får man en 2 åring som pga medciner helt tappat sn matlust, hon är inte sugen på något. I morse plötsligt svepte hon ett ägg och lite kräm, sen åt hon sylt bara så där rakt av och lite ost´. Jag började känna att YES nu börjar hon äta igen men nej suck resten av dagen har vi återigen försökt och försökt, hon äter lite godis, smakar lite dryck och lite ost sen inget mer, hur vi än försöker vill hon inte ha :(  men men bara att fortsätta försöka.

Nu till de goda nyheterna :)

Vi pratade med neurokirurgerna igår och de hade studerat magnetröntgenbilderna lite noggrannare, deras uppfattning var att det fynd man gjort i Pixies lillhjärna inte alls nödvändigtvis behöver vara en tumör. Det som nu bestämts är att om 5 veckor görs en ny magnetröntgen för att se om något hänt. Vi frågade ju naturligtvis allt som gick att fråga och det de berättade var att oavsett vad det är så ligger det inte på någon plats som påverkar henne och den skulle behöva växa enormt mycket för att göra någon påverkan på Pixie och det hinner den inte göra på 5 veckor oavsett vad det är. Varför man väntar 5 veckor är för att först och främst ge Pixie mer tid att bli helt hundra innan man söver henne igen , man vill heller inte i onödan gå in i hennes hjärna och ta ett prov för att se vad det är. Och sen ifall det är en tumör så har den hunnit växa lite på 5 veckor så att man kan se det och då besluta sig för att ta bort det. Men det de mest trodde var att det bara kan vara någon sorts vävnadsförändring som bara alltid funnits där.

Det är väl det sistnämnda vi hoppas på såklart. Jag tycker att det känns skönt att ingen vill gå in och rota i hennes huvud utan anledning och känner ett förtroende för läkarna här. Det som känns jobbigt är att de första läkarna som tittat på bilderna gav oss det intrycket att man genast måste operera bort det och att det garanterat var en tumör. Ordet tumör i sig gör ju att man halvt haft ihjäl sitt barn redan. Så samtidigt som jag känner en lättnad över att vad det nu än är så ligger det inte så att den kan klämma åt något blodflöde, den påverkar heller inte hennes motorik eller annat. Och att det finns tid att ta vettiga beslut och inte skynda på att bara göra något.

Nu ska jag krypa ner bredvid Pixie och se på Pocoyo

hej hej

Det har varit ganska mycket idag så jag har inte hunnit skriva :) Men det har varit mycket på ett bra sätt, vi har haft besök av Fredriks mamma, syster med pojkvän,, de hade med sigg en massa roligt till Pixie , sen var johanna här vilket var trevligt även om jag genast satte henne i arbete även om hon kom med god chokladen  haha, naima, Henrik och Grim var ocksåå här med fina presenter som Pixie genast lekte med. Tiina mitt halva jag var här och förgyllde vvår dag och sen var mina underbara saknade barn här båda 2 <3 saknar att vara med dem så mycket.

Pixie snaskar godis och dricker saft, åt några chips, lite ost osv haha nyttig kost alltså, vi har fått träffa läkaren och har fått goda nyheter men jag är så trött att jag inte orkar skriva mer nu så jag redågör för det imorgon men kan säga att det känns bra :)

Sov gott alla

just ja Pixie slipper syrgas grimman vilket hon är lycklig över , dock betyder det att de är och mäter syrehalten på henne hela tiden haha mindre glad för det då, men tror att slippa grejen i näsan är bättre :)

Nu är vi i umeå och det känns bra på avdelningen. Imorgon får vi träffa läkaren och prata igenom vad som egentligen behöver göras och när det ska göras.

Pixie är väl gladare men satan så tjurig hon är med maten och drycken, stenvägrar det mesta vi måste typ tvinga henne att dricka, ätä går lite bättre. Känns ju inte så roligt men det är det eller sondmatning och hon blir ännu surare om vi ska pula in en tub till i näsan på henne :(

Jag börjar märka av att jag är slut i huvudet, är lite små irriterad lite då och då :( Inte så kul.

Men får att svära av sig lite tycker jag att folk som beter sig som idioter mot sina vänner borde typ jag vet inte kastreras, om du har vänner som ställer upp för dig hela tiden som litar på dig osv så pissar man inte på dem och sviker dem totalt för sin egen vinnings skull, för jävla dålig stil faktiskt.

Tack för mig och god natt

Vi kommer verkligen hem till Umeå idag, inga ändringar gjorda haha :)

Pixie som pga sin abstinens inte har någon matlust alls, dricker inte ens , måste motiveras så jag köpte festis som slank ner direkt, den var väl roligare att dricka, sen en tom och jerry påse, den äter hon på. Tycker väl at det är bättre hon äter något än att hon inte äter något alls :) Haha förhoppningsvis bygger hon inte upp en dålig vana med att tro hon får godis varje dag sen.

Det som är jobbigt är att var 6 timma våldshålla fast henne och pressa i henne medicinen, specielt när medicinen betstår av narkotiska preparat, känns lite fel så där.

Nu ska jag göra i ordning oss för avfart och pussa på Fredrik som ska köra bilen hem , stackaren, dock tror jag han kan tycka det känns lite avslappnande att bara vara för sig själv ett tag :)

Hej


Vi jobbar fortfarande med abstinensen men det går framåt, vi hade en annan läkare idag och kom TILLSAMMANS fram till att minska på midozalanet som är den tyngre "drogen" och höja morfinet lite så vi har alltså gått ner ett snäpp i medicinering även om vi höjt det ena marginalt. Men eftersom midozalan är svårare att bli av med ska den bort först. Känns bra att ha fått diskutera saken med en läkare och tillsammans fatta ett beslut istället för att nån bara kommer och ska köra över en helt och hållet.

Pixie har även fått sluta ta antibiotika eftersom hon är infektionsfri, ett steg närmare operation alltså :)
Och det verkar faktsikt som att vi kommer hem imorgon till Umeå och att jag verkar få åka med i planet med Pixie :) fantastiskt kan inte be om mer just nu.

Den här avdelningen kan knäcka den bästa, visserligen finns det fin personal här men själva allt runt omkring är rätt så deprimerande och ostrukturerat så allt känns bläää, tacksam för Gabriellas besök idag, skönt att sitta och prata med en vän ett tag så här live. Även om jag har Fredrik här som mitt största bästa stöd så står vi upp i varandra dygnet runt och tror att vi bägge ibland behöver se någon annan haha

Pixie sitter och käkar godis, hon har ingen riktig matlust så jag ger hon vad som helst hon vill ha så att hon äter (godis, vindruvor, ostskivor, kex och saft. ) Hon fick in sjukhusmat men den spottade hon ut fort som fan, först tittade hon på köttbullarna och ville ha men sen bara blääääääääää och tvi tvi. Kan inte klandra henne luktar satan i alla fall och ser sådär plastigt ut :(

Nej nu ska jag ringa bror och se om han kommer ikväll sen pussa på pixie lite och håll tummarna alla för att det går vägen imorgon :)

Tänkte att ni får se en lista på abstinensbesvär som kan uppstå vid användande av ketogan, ju längre man tar det desto svårare besvär när man slutar, det är pga detta som jag INTE vill att hon får mer än hon absolut behöver...


Det är viktigt att veta att man INTE alls behöver få samtliga abstinensbesvär. Definitivt får man dem inte samtidigt. Det är ändå viktigt att VETA att det är abstinensbesvär om de dyker upp.

Förändring i varseblivningen

Derealisation - en känsla av overklighet
Depersonalisation - osäkerhet på den egna identiteten, man känner inte igen sig själv i spegeln osv.
Tinnitus öronringningar, även brus och susningar i öronen
Återupplevande av det förgångna - kommer ibland som en följd av drömmar, ibland som starka, plötsliga upplevelser mitt på dagen.
Obehag i ansiktet och runt munnen - en känsla av att sakna kontroll över ansiktsmuskulaturen, ibland manifesterat i ofrivilliga grimaser, käkkramper sprider sig ibland till hela kroppen.
Formikationer - myrkrypningar, känslan av att insekter kryper på huden.
Synstörningar av olika slag - kan ibland få sådan karaktär att man tror sig vara på väg att bli blind.
Spänningar i huvud, nacke, skuldror En påtaglig, ibland svår, ryggvärk kan upplevas såväl så länge man äter tabletter som under abstinensen. Denna värk försvinner då man tagit sig igenom abstinensen och ibland i samma takt som man trappar ned sin tablettdos.
Koordinationsstörningar - sluddrigt tal, stamning, sammanblandning av ord då man talar.
Tusen nålar - samma upplevelse som då känslen återvänder till en kroppsdel som "somnat".
Köldrysningar/värmeupplevelser.
Yrsel.
Trötthet/utmattning.
Känslan av ett band runt huvudet, tryck över hjässan.
Domningar i händer och fötter.
Känsla av ostadighet - marken rör sig under fötterna, man går i luften, en vanlig och mycket störande upplevelse som kan vara långdragen.
Illusioner
Hallucinationer.
Paranoida föreställningar - "folk tittar på mig, pratar om mig". Detta är också vanligt för den som ätit tabletter under några år utan att vederbörande sänkt dosen.

Känslomässiga förändringar

Fobier - sådana uppstår också för många utan föregående dosminskning men försvinner under abstinensen.
Rädsla, ångest, upprördhet, panik Observera att ångest ofta förekommer som en direkt följd av dessa ångestdämpande medel (!).
Uppgivenhet "Vad är det för mening att försöka sluta?"
Melankolisk triad - abnorm nedstämdhet, skuldkänslor och hopplöshetskänslor.
Självmordsbeteenden - allt från självmordstankar till fullbordade självmord. Minsta signal om självmordsbeteende skall tas på allvar.
Skräck för att bli mentalt sjuk
Brist på självförtroende
Irritation, vredesutbrott
Rastlöshet
Snabba känslosvängningar
Bristande impulskontroll
Brist på sinne för humor
Kontaktsökande, klängig
Krävande, gnällig
Morbida tankar

Kroppsliga och vegetativa symtom

Sömnlöshet - svårigheter att somna in, oregelbundet sömnmönster.
Aptitlöshet.
Törst
Viktminskning
Illamående, kräkningar
Ömmande tunga
Svårighet att svälja
Metallsmak i munnen
Magkramper
Diarré omväxlande med förstoppning
Andningssvårigheter
Ojämn andning
Hyperventilation
Torrhosta
Ojämn puls
Blodtrycksförändringar - såväl uppåt som nedåt.
Hjärtklappning
En känsla av uppsvälldhet ibland med en påtaglig svullnad av händer, fötter och ansikte.
Tremor - skakningar - kan hålla på i månader.
Klåda
Håravfall
Sprickor i läppar och mungipor
Sexuell lust - minskad eller ibland ökad
Förändrat menstruationsmönster
Inkontinens
Svullen vulva

Förändringar i vilja och kognitiv förmåga

Försämring av minnet - närminnesstörningar är mest framträdande.
Paralexi - förväxling av ord vid läsning.
Koncentrationssvårigheter
Problem med hastighet och precision i arbetet
Avsaknad av initiativförmåga
Svårighet att planera och fatta beslut
Inlärningssvårigheter - det är inte ovanligt att sådant som lärts in under den tid man tagit benzodiazepiner delvis är borta och måste läras om.

Drogrelaterat beteende

Subjektivt drogbehov - "kroppen skriker efter tabletter".
Hemlighållet fortsatt drogbruk- om nödvändigt med hjälp av lögner och bedrägerier.
Reservlager av tabletter
Bedrägeri, stöld, receptförfalskning - för att få tabletter.
Sökande efter ersättningspreparat - alkohol, smärtstillande, åksjuketabletter, kodein mm.

Sociala förändringar

Social isolering
Kontaktlöshet
Ekonomisk omdömeslöshet
Kleptomani

Usch vad irriterad jag just varit. Har en bra anledning också tycker jag, sen ja såklart blir allt ännu värre eftersom man är förbannad och sakerna blir tusen gånger värre än vad de kanske är men så här var det.

Läkaren på avdelningen kommer in på ronden och säger, att "ja Pixie har ju haft lite bekymmer med abstinensen och det blir ju lite värre eftersom hon inte får medicinen hela tiden via dropp utan den ges direkt var sjätte timme då hinner den ju börja försvinna innan nästa dos ges.

- Ja ?? Säger jag, så är det ju.

-vi tänkte att hon ska börja få det via dropp igen som en konstant dos.

- Jaha men det är väl samma dos som nu , ni ska väl inte ge mer av det?

- Jo det blir en högre dos igen.

- Men nej det vill jag inte!!! Hon har ingen svår smärta, ina tecken på att ha ont mer det psykisk i att hon blir frustrerad och sur om det inte är precis som hon vill. (alltså tyst och ingen rör eller pratar med henne ;) )
Jag vill inte att hon får mer, hon måste ju ändå sluta med det så varför dra ut på det, det måste ju göras.

- jaha jaja ja vi struntar i det då om du nu tycker att det är ok att ditt barn har ont.

......................................................????????????????????????????????????????????????????????????????????

- eh nej jag sa ju att hon inte har ont, skulle jag tro hon hade det skulle vi inte ha den här dískussionen.

- (tystnad)


Vad fan liksom vad tror han, att jag gillar plåga mitt barn eller. Det jäkla ketoganet har inget syfte längre, varför man inte slutat med det är för att hon fått ett lättare beroende och måste avvänjas. Varför ska jag vilja att hon får mer av den skiten när syftet är att hon ska slippa det.varför ge mer nu och sen börja avvänningen åter igen, helt galet. Och vad vet han om hon har ont eller inte han har träffat henne i 5 minuter när hon sov jag är med henne nästan 24 timmar om dygnet.

suck, man är så trött i huvudet att en sån här skitgrej förstör hela dagen, nu går jag bara runt och vill i orincip slå honom. Men vad tycker ni?? Säger man sådant till föräldrar till ett sjukt barn , ??? specielt som läkare

1. VAD MIDAZOLAM PANPHARMA ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR

 

Midazolam Panpharma tillhör en grupp av läkemedel som kallas bensodiazepiner. Det är ett kortverkande läkemedel som används för att framkalla sedering (ett tillstånd av lugn, dåsighet eller sömn) och minskar oro, muskelspänning. Det har kramplösande effekter och orsakar minnesförlust (anterograd amnesi). Detta läkemedel används:

för ”vaken sedering” (ett tillstånd av lugn eller dåsighet där du förblir vaken) av vuxna och barn.

för sedering av vuxna och barn på intensivvårdsavdelning.

vid narkos hos vuxna (som lugnande och sömngivande läkemedel före igångsättande av narkos, som narkosmedel eller tillsammans med andra läkemedel som används vid narkos)

som lugnande och sömngivande före igångsättande av narkos hos barn.

Midazolam som finns i Midazolam Panpharma kan också vara godkänt för att behandla andra sjukdomar som inte nämns i denna produktinformation. Fråga läkare, apotek eller annan hälsovårdspersonal om du har ytterligare frågor och följ alltid deras instruktion.

Långtidsbehandling
Om du får behandling med midazolam under lång tid kan du bli tolerant (midazolam blir mindre effektivt) eller så kan du bli beroende av läkemedlet.
Efter behandling under en lång tid (såsom på en intensivvårdsavdelning) kan följande abstinenssymtom uppträda: huvudvärk, muskelsmärta, oro, spänningar, rastlöshet, förvirring, irritabilitet, sömnlöshet, humörförändringar, hallucinationer och kramper. Din läkare kommer att minska din dos gradvis för att undvika att dessa effekter drabbar dig.

Ny morgon nya tag. Man anpassar sig efter Pixies mediciner, hon får sin medicin och blir glad och pigg, skrattar busar, äter, leker osv. Sen kommer tillståndet av avslappning och hon ligger som en slak sill och tittar på TV eller vad som helst. Efter några timmar i det tillståndet börjar medicinen avta och blir irriterad och sur, grinig och förbannad. Allt är fel och dåligt. sen får hon medicin och det hela börjar om igen. Man minskar medicinen sakta sakta tills hon inte behöver det mer. Tills dess har vi en liten knarkarunge hos oss :)

Visst hade det varit skönt om hon slapp denna abstinens och dessa droger för då tror jag nästan hon skulle ha börjat röra sig lite mer till och gått lite men jag förstår samtidigt att hon behövt dem för att klara av att bli frisk. Bara synd att de nu gör att det tar längre tid att tillfriskna.

Vi väntar fortfarande på att Umeå ska höra av sig och säga att nu hämtar vi er. För nu börjar det kännas frustrerande att vara hära, inte egentligen för att vi är borta hemifrån för att man är så fokucerad på att hon ska bli frisk men mer just den avdelningen vi är på gör det mer komplicerat än enkelt för oss. Det var nästan bättre att vara på Biva , dock mycket mycket bättre att få sova bredvid Pixie så egentligen överskuggar bara just det allt annat.

Saknar Michela och Jaymie, min mamma, syrran , lilla zacce och alla andra som är mig nära. Vill hem till dem, samtidigt som det känns jobbigt att lämna min bror och Jenny som gett mig så mycket styrka här i Stockholm.

V har bytt avdelning, Pixie har abstinens och det är fullt på barn uppe i Umeå, så fort det blir ledigt flyttas vi dit. Det kan alltså ske när som helst. Hoppas vi får någon förvarning som är längre än typ en timme.

Pixie som nu får mindre morfin, mindre ketogan och midazolam har absitinens och när den föregående dosen gått ur blir hon irriterad, ledsen och dricker och äter inget. 5 minuter efter nästa dos blir hon galet pigg, frossar mat, dryck ja you name it. Sen blir hon slö och bara ligger i timmar och kollar på ja vad som helst, TV, bok, oss, väggen......  ja frustrerande, man vill inte att hon ska få mer av dem men man vill inte att hon ska må dåligt.

Denna väntan... på svar som vi inte riktigt får för alla säger olika, på att det ska hända något, på att hon blir frisk, på operation....... denna väntan är inte nådig.