om natten

Älskar skriva inlägg från tåget, när allt är klart och du trycker publicera så dör nätverket, du loggas ut och inget sparas. Men hur som, om 2 timmar är vi på arlanda och eftersom jag glömde fikat så får vi inhandla det..... pixie sover, jaymie spelar och jag funderar på att sätta till mig så att skinkorna fåt syre och slutar vara bortdomnade

rädslor

2 dagar sen drar vi :) Ingen resfeber, ingen euforisk lycka, bara focus på att få undan allt som behöver bli klart med bokföring och dyl.
Pixie har lyckats dra på sig krupp och skäller tungt på natten, och då ifrån det mörker som finns djupt inne i mig så kröp rädslan fram igen. Jag kunde verkligen känna hur pulsen ökade på mig när jag lyssnade på hennes tunga andning och ofrivilligt tänkte på hur den påminde om hennes andning den där natten när allt höll på att gå åt helvete. Tur att hon var vaken och pratade normalt. Tillslut kunde jag slappna av och somna, jävla skiträdsla.
Nej men packa helt färdigt, göra fakturor, löner, åka på kalas i Sävar, färga hår osv står på dagens agenda :) och ja få jaymie att förstå att vi faktiskt åker imorgon :)

snart bär det av.

Tänkte försöka vara duktig och uppdatera bloggen under resan, eftersom jag förstått att många gärna vill veta och se bilder osv. så då gör man som man blir tillsagd att göra ;)
Det är inte många dagar kvar nu, måndag kväll åker jag, Jaymie och Pixie ifrån Umeå för att inte komma tillbaka förrän om 3 månader.
Det är ganska overkligt egentligen att tänka på det på det sättet, för fram tills nu har jag egentligen fokuserat mig på allt som ska fixas här hemma inför resan och inte hunnit tänka så mycket på vad som blir sedan. Jag har försökt att vara med de som blir kvar här hemma, försökt att lägga ner energi på firman, på att visa viktiga människor att jag tycker om dem osv.

Sen om 3 dagar får jag lägga energi på att verkligen lära känna ett nytt land, på att lära mina barn att fungera i ett nytt land, på att hitta lösningar på projekt och på att finna nya delar av mig själv.

RSS 2.0