missheidis

Även om jag inte egentligen har problem med själva slangarna och droppet, tuber m.m inte ens på mitt eget barn eftersom jag så väl vet vad var och en av dem är tillför, så är det ytterst känslomässigt att inte kunna trösta sitt eget barn på det sätt hon vill bli tröstat. Att inte kunna lägga sig nerbredvid henneochligga näsa mot näsa, lyssna på klassisk musik ochstryka varndras arm. Det är frustrerande, det är också frustrerande att inte höra hennes röst ,, ingen som ropar mamma, eller sjunger kiss bajs kiss bajs.Ingen som springer med små fötter och letar efter "tapp" (=napp)..... och även om jag vet att det kommer sen så är det frustrerande. Jag saknar henne :(

Hon börjar bli lite svart under ögonen, inte så konstigt kanske. Helt vit med svarta ringar under ögonen, skulle hon se ut så i vanliga fall skulle jag få sos på mig. :) Hon vill också gärnahålla handen och trevar så fort man släpper hennes hand, hon stryker även på nallen, på sin egen mage, min kind osv.
Som ni förstår sover hon inte så jätte djupt,vilket är bra för varje gång hon vaknar till lite och rör sig så lossnar det en massa slem från lungorna som hon sen hostar lös ännu mer och sköterskorna sedan kan suga upp med slangen. Ju mer slem ut = desto friskare tjej.

Jag tänkte sova lite nu, är ganska trött, Men tiden går ganska fort ändå, Jesse var förbi och jag och Fredrik umgås ju, visserligen kryper det lite i benen men massaor av korsord, böcker och musik fixar biffen.
Fredrik är hos Pixie nu, vi försöker att i alla fall en av oss är hos henne typ hela tiden, vill inte att hon vaknar till och ingen av oss är där just då, visst det händer ju ibland men bara kortare stunder, typ när vi äter eller går och handlar osv:) Men eftersom vi vet att hon hör oss och att hon vet att vi är där , vill vi att hon känner sig trygg med att vi också kommer att vara där :)

Nej men sova nu sen gå se hur det går för hjärtat <3