3 dagar kvar
Vad ska jag berätta idag ?? Det är bara 3 dagar kvar, vi var på magnetröntgen, Pixie sövdes, de röntgade och det gick bra. Tumören är kvar, den har inte mirakulöst försvunnit, den fortsätter att invadera min underbara Pixies hjärna.
Det var en bra dag, Michela fyller 13, vi väckte henne 06.30 innan vi åkte, sjöng och gav paket, sen åt vi dyr jäkla tårta köpt på ICA Maxi, hann inte baka, tror hon var glad för allt i alla fall haha. Tiina och Jesaja kom, mamma och syrran såklart. Vi satt ute i solen hade det skönt, nåja nästan i alla fall, för min hjärna har lite svårt med det här med avslappning, jag sneglar på allt jag borde göra istället för att sitta i solen hela tiden, men det var skönt ändå haha.
På måndag är det den 18, jävla skitdag, eller jag vet inte kanske blir det den bästa dagen ever. Who knows liksom, önskar min bror var här. Hans närvaro i Stockholm när pIxie låg där var fan bäst. NU är han inte här och så är det bara, önskar ändå att han var det. Mamma är här och där på sjukhuset, det är skönt. Tiina finns där också. Min Fredrik, jag vet inte hur fan är man rädd tillsammans när man är rädd på olika sätt, jag har ingen aning i alla fall..... Vi finner någon sorts ro i varandr samtidigt som vi säkert skrämmer skiten ur varandra. Han är tyst och jag gråter ibland och så försöker man vara till hands för varandra även om man själv är i ett totalt hjärndött tillstånd. Det blir nog bra, Pixie blir bra, vi blir bra, jag blir bra även om jag skriver hackigt och med korta konstiga meningar haha, har insett att jag gör det, men jag tänker så just nu, kort, bestämt, i fakta.
Oj vad mycket kul vi ska göra i sommar, med familjen, jag och fredrik, jag själv, fredrik sjäv, får man planera sådant, får jag planera saker jag ska göra själv?? Är jag självisk, jag vet inte, men jag planerar i alla fall, vad fan ska jag annars göra liksom? Pixie blir frisk vi fortsätter vårt liv och då måste man ju ha fortsätt leva nu så man inte måste börja med en jäkla rivstart plötsligt. Jag tror det i alla fall, och som mamma säger, planer går att ändra, det är ju sant.
Är extremt okoncentrerad och hoppig, kan inte göra en grej åtgången, gör allt samtidigt liksom, vill läsa flera böcker samtidigt, klippa gräs och rensaogräs samtidigt, läsa bok och bygga klossar med Pixie, samtidigt, plugga, jobba, skriva.. samtidigt. Det är säkert hjärnans sätt att fixa det här, att inte ha tid att tänka. För såfort världen stannar en sekund bryter jag ihop och blir rädd får panik, gråter, blir arg och ledsen. Jävla skithjärna liksom, ge mig lite åt gången inte allt samtiditg tack.
Mitt skrivande står still, tittar på sidan och har ingen aning vad fan jag ska skriva, det släpper väl igen kanske, senare. Vill bara göra något annat än tänka, imorgon ska vi göra glass, det tar typ 10 minuter............
Det var en bra dag, Michela fyller 13, vi väckte henne 06.30 innan vi åkte, sjöng och gav paket, sen åt vi dyr jäkla tårta köpt på ICA Maxi, hann inte baka, tror hon var glad för allt i alla fall haha. Tiina och Jesaja kom, mamma och syrran såklart. Vi satt ute i solen hade det skönt, nåja nästan i alla fall, för min hjärna har lite svårt med det här med avslappning, jag sneglar på allt jag borde göra istället för att sitta i solen hela tiden, men det var skönt ändå haha.
På måndag är det den 18, jävla skitdag, eller jag vet inte kanske blir det den bästa dagen ever. Who knows liksom, önskar min bror var här. Hans närvaro i Stockholm när pIxie låg där var fan bäst. NU är han inte här och så är det bara, önskar ändå att han var det. Mamma är här och där på sjukhuset, det är skönt. Tiina finns där också. Min Fredrik, jag vet inte hur fan är man rädd tillsammans när man är rädd på olika sätt, jag har ingen aning i alla fall..... Vi finner någon sorts ro i varandr samtidigt som vi säkert skrämmer skiten ur varandra. Han är tyst och jag gråter ibland och så försöker man vara till hands för varandra även om man själv är i ett totalt hjärndött tillstånd. Det blir nog bra, Pixie blir bra, vi blir bra, jag blir bra även om jag skriver hackigt och med korta konstiga meningar haha, har insett att jag gör det, men jag tänker så just nu, kort, bestämt, i fakta.
Oj vad mycket kul vi ska göra i sommar, med familjen, jag och fredrik, jag själv, fredrik sjäv, får man planera sådant, får jag planera saker jag ska göra själv?? Är jag självisk, jag vet inte, men jag planerar i alla fall, vad fan ska jag annars göra liksom? Pixie blir frisk vi fortsätter vårt liv och då måste man ju ha fortsätt leva nu så man inte måste börja med en jäkla rivstart plötsligt. Jag tror det i alla fall, och som mamma säger, planer går att ändra, det är ju sant.
Är extremt okoncentrerad och hoppig, kan inte göra en grej åtgången, gör allt samtidigt liksom, vill läsa flera böcker samtidigt, klippa gräs och rensaogräs samtidigt, läsa bok och bygga klossar med Pixie, samtidigt, plugga, jobba, skriva.. samtidigt. Det är säkert hjärnans sätt att fixa det här, att inte ha tid att tänka. För såfort världen stannar en sekund bryter jag ihop och blir rädd får panik, gråter, blir arg och ledsen. Jävla skithjärna liksom, ge mig lite åt gången inte allt samtiditg tack.
Mitt skrivande står still, tittar på sidan och har ingen aning vad fan jag ska skriva, det släpper väl igen kanske, senare. Vill bara göra något annat än tänka, imorgon ska vi göra glass, det tar typ 10 minuter............
Kommentarer
Postat av: Lisa
Heidi, ni kommer klara det här. Jag känner inte dig personligen men genom bloggen har jag lärt känna dig och jag vet att du är stark. Pixie kommer klara det. Hon har två jävligt starka människor som står på varsin sida om henne.
Trackback
